Klimatsolidaritet

Denna flik är under uppbyggnad.
ClimateSolidarity är en fiktiv internationell organisation som har uppdraget att verka för att världen kan hantera klimatkrisen så att uppvärmningen kan hållas under 2 grader. Den svenska grenen är en ideell förening med namnet Klimatsolidaritet, med John Bonde som frontfigur. I romanen och debattboken ”Tärningen är i luften” (se fliken Förlagsverksamhet) finns den spännande berättelsen om hur det svenska teamet lyckades med sitt uppdrag.

En framgångsfaktor visade sig vara att Klimatsolidaritet inledde ett samarbete med den nationella föreningen ”Omställningsklubben”. En annan framgångsfaktor var den informativa hemsidan, www.klimatsolidaritet.se, som fick stor uppmärksamhet. I boken kan man av naturliga skäl inte ta del av den. Nedan kommer därför en förkortad version av innehållet på sidan:

MODELL FÖR HUR OMSTÄLNNINGEN SKA BLI FRAMGÅNGSRIK

Med berättelser menar vi här beskrivningar av hur vår livsmiljö är i dag (nuläget) och hur vår livsmiljö skulle kunna vara i framtiden (visionen) samt hur vi kan förflytta oss från nuläget för att närma oss visionen (omställningen).

Först kommer några berättelser om nuläget. Därefter berättelser om hur vi skulle kunna leva om vi närmar oss visionen. Sist kommer berättelser som visar hur vi ställer om vårt sätt att leva.

BERÄTTELSER OM NULÄGET

För att kunna konstatera om det finns anledning att förändra något i sin egen livsstil eller i samhället måste man ha en bild över hur ser ut i dag. När vi börjar med en sådan nulägesanalys inser vi att det finns en mängd olika uppfattningar om hur det ser ut i samhället, bland annat kopplade till ekonomiska teorier, politiska ideologier eller religioner. Men även hos oss vanliga ”Svenssons” finns olika bilder av nuläget. Vi har valt att kalla dessa olika uppfattningar för berättelser. Här kommer vi endast att mycket kort beskriva grundpelarna i några berättelser med bäring på människans framtid på vår planet. Tanken är att dessa små berättelser ska hjälpa dig att fundera vidare på hur de själv skulle vilja utforma din nulägesberättelse. 

The show must go on (eller Kör på som vanligt)

Det här är en kort berättelse, för den utgår från att det mesta är bra i samhället. Ja, det finns förstås en mängd förhållanden som måste bli bättre, t.ex. ökad tillväxt genom att hushållen får mer pengar i plånboken att handla för, få bukt med gängkriminaliteten, göra det mindre lönsamt att vara arbetslös och minska statens stöd till kulturen. Och det är en överdrift att säga att det finns något hot mot mänsklighetens framtida liv på jorden. Anhängare av denna berättelse har naturligtvis hört talas om forskarnas varningar, men av olika skäl vill man inte utforska några andra berättelser. För oss, som inte tror att det går att köra på som vanligt, är det svårt att förstå vad som hindrar människor från att se riskerna med denna sin berättelse. En förklaring är att människor känner på sig att deras livskvalitet kommer att försämras om ”the show must go on” inte kan fortsätta. Då är det lätt att ta till sig budskap från politiker och influensers på nätet, som menar att det går att hantera de problem som forskarna lyfter fram. Människans psyke klarar inte av att hantera två sanningar som är oförenliga, det som kallas kognitiv dissonans. Så om du tänker att berättelsen ” the show must go on” är sann, så är det troligt att du förnekar berättelserna om klimatkrisen och de andra existentiella hoten i de andra nulägesberättelserna. Men om du är det minsta orolig för att du själv, dina barn och barnbarn kommer att drabbas genom att dessa berättelser kan visa sig vara sanna, så bör du fortsätta att läsa. Jag hoppas att du också kommer att se att berättelsen om ”Vårt gröna solidariska liv på jorden”, som kommer efter nulägesberättelserna, kanske till och med ger dig en ökad livskvalitet.

De flesta röstberättigade i Sverige har genom berättelser i olika media klart för sig att vi har ett antal existentiella hot hängande över oss, vilka vi måste hantera för att våra för barn, barnbarn och kommande generationer ska få en dräglig livsmiljö. Men många har kanske inte hört om alla kriser och hot som vi kommer att behandla:

* Klimatkrisen
* Krisen i biologiska mångfald
* Nya pandemier
* Hot mot det ekonomiska systemet
* Risker med kärnkraften
* Hotet mot demokratin
* Vår sociala kris

Klimatkrisen

I den här berättelsen har Klimatforskarna i FNs klimatpanel (IPCC) har slagit fast att växthuseffekten är en realitet (verklig) och att den orsakas av fossila utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid, CO2) orsakade av mänskliga aktiviteter. Vi borde redan ha börjat ställa om samhället för att bidra till att jordens uppvärmning inte skulle överstiga 1,5 grader i genomsnitt till nästa århundrade. Det var också målet i Parisavtalet. Nu varnar forskarna för att det kan bli svårt att klara två graders uppvärmning eftersom utsläppen globalt fortsätter att öka. Om så skulle ske kan det bli katastrofala följer för hela mänskligheten varnar forskarna. Men forskarna har inte till uppgift att i detalj beskriva vilka konsekvenserna kan bli för mänskligheten i olika delar av världen. Och den uppgiften har inte heller någon annan organisation vare sig i Sverige eller i världen. Många forskare och psykologer menar också att det inte vore bra att ge en bild över det mänskliga lidande som kan bli följden av ett förändrat klimat. Vår uppfattning är ändå att man måste sätta sig in i vad ett dramatisk förändrat klimat skulle innebära för det mänskliga livet på jorden.

Utarmning av den biologiska mångfalden

Även i den här berättelsen är forskarvärlden tydlig över att det pågår en galopperande utarmning av den biologiska mångfalden. En orsak till detta är mänsklighetens förstörelse av livsmiljöer för mängder av djur- och växtarter. Och klimatförändringens påverkan på vädret påskyndar också utdöendet av arter. Forskarna varnar för att hotet mot den biologiska mångfalden i sig kan vara en större risk för människans fortlevnad på jorden än klimathotet.

Allvarliga pandemier

Många år före utbrottet av Corona-pandemin varnade forskare för risken av allvarliga pandemier. Nu vet vi att det finns en stor risk för än värre pandemier i framtiden om mänskligheten inte ändrar sitt förhållande till naturen.

Kollaps av det ekonomiska systemet

Vårt ekonomiska system, kapitalismen, har varit framgångsrikt för att öka det materiella välståndet, främst västvärlden. Men har även gett ett ökat välstånd för en över- och medelklass i många utvecklingsländer. En förutsättning för att dagens kapitalistiska ekonomiska system ska fungera är att det sker en ständig ekonomisk tillväxt. Om den ekonomiska tillväxten av någon anledning avstannar, eller till och med minskar, kommer det att leda till en kollaps av det ekonomiska systemet. Följderna kommer att bli förödande för alla människor på jorden. Så här långt är de flesta nationalekonomer och politiker överens. Men vi vill lägga till en del i denna berättelse. Det är också klarlagt av matematiker och andra forskare att dagens mål för tillväxten på i genomsnitt 2-3 procent per år inte håller på sikt. Det kommer helt enkelt inte att finnas vare sig materiella eller personella resurser för att det ska gå ihop. Så på sikt måste det ekonomiska systemet ändras i grunden med andra mål för tillväxt.

Social kris

Forskningen visar oss att sociala problem ökar i samhället, men även att psykisk ohälsa ökar utan att det direkt ger synbara sociala problem. Det är mer vanligt att beskriva sociala problem i kategorier av brister i levnadsförhållanden. Det kan gälla missbruk av olika slag, fattigdom eller olika typer av brottslighet. Men ofta är dessa beteenden mer symptom än själva grundproblemet, otillfredsställda sociala behov.

Människan är en social varelse som kräver en stark grupptillhörighet för att må bra. Vi har vissa sociala behov, som kan variera från människa till människa. Det finns olika definitioner och begrepp för att förklara vad sociala behov är. Men vi behöver alla ett visst mått av kärlek, omsorg, uppskattning, bli sedda och få tillhöra en gemenskap. Om vi i vårt liv inte får våra individuella sociala behov tillfredsställa kan vi få sociala problem. Kort sagt mår vi inte mentalt bra.

Och det är bara i social samverkan med andra som stora problem kan lösas, speciellt där människan själv är en del av problemet. I dagens samhälle har många tidigare naturliga sociala grupper avvecklats (t.ex. storfamiljen, bygdegemenskapen, folkrörelseföreningen) och till viss del ersatts av konsumtion av TV-program, serier och filmer på nätet och olika virtuella grupper på nätet.

Sammanfattningsvis vill vi med den här berättelsen beskriva att vi har en social kris i samhället i dag.

Samband mellan de olika berättelserna om nuläget

Ett sätt att beskriva nuläget, som vi ser det, är att alla dessa nulägesberättelser är sanna. Det innebär också att det finns ett samband mellan berättelserna. ”The show must go on” gäller ju parallellt med de övriga. Klimathotet och hotet mot den biologiska mångfalden pågår också parallellt och har vissa samband.

Om mänskligheten inte lyckas med att hålla 2-gradersmålet kommer det att påskynda katastrofen för den biologiska mångfalden och en kollaps av det kapitalistiska systemet som vi känner det i dag. Om vi skulle klara 2-gradersmålet men inte lyckas avvärja hotet mot den biologiska mångfalden blir det ändå enorma konsekvenser för hela mänskligheten, inklusive det kapitalistiska systemet.

Om mänskligheten inte klarar klimathotet och hotet mot den biologiska mångfalden ökar hotet för allvarliga pandemier. Omvänt så skulle en världsomspännande och mer dödlig pandemi, än Corona-pandemin, kunna få hela det ekonomiska systemet att kollapsa.

Den inbyggda drivkraften i kapitalismen, med dess negativa effekter för klimathotet och den biologiska mångfalden, är svår att ändra på. Men ska vi lyckas med det måste det nuvarande ekonomiska systemet utvecklas successivt till något nytt som inte leder till en katastrof för hela mänskligheten. Utmaningen är att utveckla dagens kapitalistiska system så att ekonomisk tillväxt kan ske inom ramarna för vad som är ekologiskt och socialt hållbart.

BERÄTTELSER OM EN LJUS FRAMTID

Hur samhället kan vara att leva i om lyckas hantera kriserna och hoten, finns de alltför få berättelser om. I boken ”Tärningen är i luften” finns i slutet en sådan berättelse. Här kommer en förkortad version av den berättelsen: ” Vårt gröna solidariska liv på jorden”:

Det är den 9 juli 2047 och jag har fyllt 100 år för ett litet tag sedan. Min fru och jag har ordnat ett litet kalas i villan i Dalarna för barn och barnbarn med sina respektive. Några grannar och goda vänner har också bjudits in. Mari och Olov, samt deras barn, har ordnat med mat och dryck. Annars var det vanligt att min fru och jag fixade allt när vi hade släktträffar. Nu är vi helt lediga. Inte ens disken får vi ta hand om. Det är en solig dag men inte så varmt, bara 28 grader i skuggan. I ett av talen till mig under middagen uppmärksammas min roll i samhällets omställning under de senaste 25 åren. Det som Sverige lyckades åstadkomma blev en ledstjärna för resten av världen, som gjort att vi nu ändå har fått kontroll på utsläppen av växthusgaser till nivåer som inger hopp för framtiden. Det märkliga är att vi också här i Sverige fortfarande har en väl fungerande offentlig sektor med god sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola.

En del av gästerna har kommit med egna elbilar men flera har anlitat de självkörande bilarna som nu finns i överflöd. De som rest långt har tagit de bekväma och snabba tågen som numera håller sina tidtabeller väl. Ett par kom med sitt lilla elflygplan som landade på åkern utanför villan.

Det blev en fin måltid. Dagen till ära blev det veckans köttranson till de som inte ville ha fisken och inte var vegetarianer eller veganer.

En timme efter maten går nästan hela sällskapet ner till sjön för att bada. Det är redan 24 grader i vattnet, nästan så att det inte svalkar som många vill. Men det går bra att ligga i länge så här tidigt på badsäsongen. Fram i augusti närmar sig temperaturen i vattnet 30 grader och då är det bara snabba dopp som gäller för att inte bli biten av vattenlopporna. I juli och augusti kommer också väldigt många turister, främst från södra Europa, till Sverige för att undvika hettan i hemlandet. Många svenskar tjänar då bra med pengar om de har sommarhus, lägenhet eller rum att hyra ut. Men många tycker att det blir för trångt på badstränderna.

Det som har gjort att mänskligheten fått ner utsläppen av växthusgaser så dramatiskt var den plötsliga vändningen i Kinas energisystem. De återkommande klimatrelaterade katastroferna som drabbade Kina fick till slut ledningen att agera. Även Rysslands nya ledning, som tillträdde efter Putins död, har gjort mycket för att minska sina utsläpp. Efter de fyra åren med Trump som president i USA var även USA redo att ställa om.

Men en bidragande orsak till att mänskligheten fick upp ögonen för klimatkrisen var de mångmiljardärer som insåg hotet mot världsekonomin och därmed hotet mot utarmningen av det egna kapitalet. Det var inte så många i början och det var inte så stora summor de behövde bidra med till verksamheten för ClimateSolidarity.

Men trots detta är det många miljoner människor som har drabbats hårt av de klimatrelaterade katastroferna. De tidigare förväntade flyktingströmmarna till EU har kunnat begränsas genom att de klimatrelaterade väderfenomenen har stabiliserats.

Många forskare och skribenter, som analyserat hur den stora omställningen i världen blev möjlig, anser att den nya regeringen i Sverige var betydelsefull. De nya satsningarna på grön energi fick otroligt stöd från näringslivet och de svenska gröna exportföretagen tog marknadsandelar på den internationella marknaden. En del kommuner, med rödgrön majoritet, hoppade på det gröna tåget direkt. Vår kommun var bland de första och vi ser nu tydligt vilken framgång det var. Under några år fick Sverige ta emot många delegationer på studiebesök. Det visade sig att omställning av ekonomin till ”grön tillväxt” var ett naturligt steg på vägen mot vårt nya ekonomiska system baserat på de hållbara kriterierna.

Att det ändå gått så bra hittills var över all förväntan.  Bara här i staden hade det ju hänt otroligt mycket genom omställningen.

Tågen till Stockholm går nu på två timmar i stället för två och en halv. På flygplatsen landar nu bara eldrivna flygplan. Det finns reguljär trafik från flera flygplatser i Sverige och utomlands med de små trafik-flygplanen som kan ta maximalt tjugo passagerare.

Gator och trafikleder är anpassade och ombyggda för det nya sättet att transportera människor och gods. Merparten av godstransporter sker med elfordon. Vissa tyngre transporter sker med dieseldrivna fordon som går på biodiesel. Kollektivtrafiken sker med eldrivna bussar av olika storlekar. Många sträckor är avgiftsfria. Det finns också självkörande taxibilar i stor omfattning. De är så billiga att utnyttja så att de ibland blir billigare att ta taxi än att köra den egna elbilen. Många använder också sin egen elcykel eller så hyr man en på samma sätt som man förr kunde hyra elsparkcyklar. El-motorcyklar används också, men mest för nöjesåkning.

I den gamla centrumkärnan finns mysiga restauranger och caféer som också fungerar som sociala mötesplatser, men inte bara för turister utan även för stadens innevånare, som nu har gott om fritid efter de upprepade sänkningarna av normalarbetstiden. Här finns också många småbutiker för fisk, bröd, kläder och skor. Hantverkare som cykel-reparatörer, skomakare, skräddare och textstilreparatörer har också lokaler i centrumkärnan. I centrum finns även några företag som hyr ut cyklar och elcyklar men det finns också ett antal mindre tjänste-företag.

Nästan alla konsumtionsbutikerna på affärscentret i utkanten av staden har lagts ner på grund av den minskade konsumtionen av prylar och kläder. De lokaler som då blev tomma har successivt byggts om och inrymmer nu bland annat hotell, restauranger, stor teaterlokal, biografer, gym och andra företag med inriktning mot hälsa och välmående. Här finns också det största antalet laddstationer för elbilar och eltransportfordon.

I centrum och i närliggande bostadsområden finns numera mycket grönska med träd, buskar och på lämpliga platser finns trädgårdar med fruktträd och mindre odlingslotter.

På åkrar runt staden odlar bönder bland annat potatis, kål, lök och olika sädesslag. På marker som det inte lönar sig att odla på går nötkreatur, får, getter och hästar på bete. Det mesta av det som odlas, samt kött från djuruppfödningen, säljs till kommuninnevånarna i de lokala matvarubutikerna och sommartid på matmarknaderna. Hushåll har också möjlighet att teckna årsavtal med bönder för att säkra leveranser under hela året. 

Många nya cykelleder går från staden ut på den närbelägna landsbygden. I anslutning till cykellederna finns en mängd kortare och längre vandringsleder med fina rastplatser, många med slogbodar. Vid ständerna runt de närbelägna sjöarna finns flera fina badplatser med tillhörande serviceanläggningar. Det finns också flera företag som anordnar fisketurer på sjöarna men också har uthyrning av båtar och fiskeredskap. Allt detta lockar många turister till staden och omgivande mindre orter.

BERÄTTELSER OM OMSTÄLLNINGEN

Det saknas också bra också berättelser om hur det ska gå att ställa om till ett mer hållbart samhälle. De existentiella kriserna och hoten hänger ihop och även hur de kan hanteras. I fortsättningen håller vi klimatkrisen i fokus, eftersom det troligen är det störst hotet mot mänskligheten Det många pratar om är att fossilindustrin måste upphöra med sin verksamhet eller att regeringen måste ge förutsättningar för att industrin och medborgarna ska delta aktivt i omställningen. Men de flesta berättelser vi hör om i media handlar om hur regering och riksbank ska se till att vi konsumerar mer än vi gör, för att den ekonomiska tillväxten ska hållas igång. Budskapet är att vi måste ha en ständig ekonomisk tillväxt på 2-3 procent för att klara av att hantera klimatkrisen och värna om välfärden.

Våra politiska partier tävlar visserligen i att beskriva hur lätt det är att ställa om. Men inget parti törs ta ledartröjan i den tävlingen. För en del partier, som inser vidden av klimatkrisen, finns en rädsla för att väljare kommer att lämna partiet om man blir tydliga med vilka politiska  beslut som krävs för att vända skutan. Tyvärr har vi också partier som mer eller mindre förnekar att vi har en klimatkris som vi behöver hantera omedelbart. Den mest extrema förnekelsen har partier som framhåller kärnkraften som den enda lösningen.

Men det finns ändå andra berättelser, som inte syns så tydligt i våra media, som visar att kriserna går att hantera med en annan modell för tillväxt och ekonomiskt system. De finns delvis med i ”Tärningen är i luften”. Men de bygger på att en större andel av de röstberättigade medborgarna är beredda på att medverka i den omställningen. Det gäller att väljarna får riksdagspolitiker våra politiker tar ledarskapet i den omställningen. Men de gör det uppenbarligen inte om det ger dåligt med röster i riksdagsvalet. Och tyvärr ser det hittills ut som om röstberättigade i Sverige inte vill medverka till den nödvändiga omställningen. Så jag kan förstå om du, som ser vidden av klimathotet, känner dig uppgiven och frågar dig själv varför just du ska engagera dig, då så få andra gör det. Du kanske också längtar till värmen och kulturen i sydligare länder, som bara kan nås med billigt flyg. Och det behöver inte vara fel, bara du inte i och med det ger upp kampen mot klimathotet. Att medverka till den nödvändiga omställningen är egentligen ganska enkelt: Rösta på ett parti som vill ta ledarskapet i kampen mot klimathotet. Men psykologerna säger att vi kan mildra vår klimatångest genom att aktivera oss tillsammans med andra i omställningsarbetet.

Möjliga roller för dig som vill delta i omställningen

Personlig omställning

För att vi ska undvika en klimatkatastrof måste vi alla minska utsläppen av växthusgaser som vår livsstil ger upphov till. Trots att vi sedan många år tillbaka fått vet att utsläppen måste minska, så är det inte många människor som verkligen har minskat sina utsläpp i någon större omfattning. Trots alla varningar från klimatforskarna är det ju många som inte tror att det är vi människor som skapar utsläppen av växthusgaser. Och en del människor har den inställningen att individen inte behöver göra något, om inte politikerna först agerar för att samhället ska ställa om. Så det är många som inte tycker att de behöver ändra sin livsstil.

Men så har vi en stor del av befolkningen som inser de allvarliga läget och verkligen vill ”dra sitt strå till stacken” och minska sina personliga utsläpp. Forskning har dock visat att de som tror sig göra en insats genom en mindre omställning (som ofta inte krävt någon större uppoffring) många gånger orsakar större utsläpp än de som inte engagerar sig. (En variant av denna inställning är att man av andra personliga skäl, än oro över klimathotet, sedan länge har avstått från vissa aktiviteter/levnadssätt med hög klimatbelastning. Det kan t.ex. gälla personer som är veganer eller vegetarianer och därför inte äter kött eller personer som inte vill flyga på grund av flygrädsla.) Psykologer förklarar det med att vi tenderar att sätta stort värde på mindre utsläppsminskningar, som gör att vi tycker att vi kan kosta på oss att ha kvar invanda aktiviteter som är skadliga för klimatet, eller till och med att vi kan öka våra aktiviteter som ger mer utsläpp. När jag talar om ”uppoffringar” så avser jag att en verklig omställning av vår livsstil innebär att vi måste minska på aktiviteter som ger utsläpp av växthusgaser. Och nästan allt vi tycker är roligt/trevligt/utvecklande ger utsläpp. Så inledningsvis kan vår omställning innebära att vi måste avstå från invanda trevliga aktiviteter. Den stora utmaningen blir då att fylla den tid vi får över med andra givande aktiviteter som inte förorsakar så stora utsläpp. Och här ska vi då och då tänka på den positiva visionen om framtiden, som kan ge oss kraft att ställa om.

För att få ett grepp över dina klimatfotavtryck kan du använda en app (t.ex. klimatkalkylatorn.se) som visar vilka utsläpp din livsstil ger i dag. Med detta underlag kan du göra en plan för hur du successivt ska kunna minska utsläppen.

Men det är helt okej att ta det lugnt med din egen omställning i avvaktan på att politikerna tar sitt ansvar. Men det kan ge en viss tillfredsställelse att ha en plan för hur man själv successivt kan minska sitt klimatfotavtryck. Tänk också på att du samtidigt det du bidrar med till att minska klimathotet också bidrar till att hantera de andra existentiella hoten.

Din påverkan på andra

Du kan indirekt verka för att utsläppen av växthusgaser minskar genom att försöka påverka andra att bli mer klimatsmarta. Men det är inte så lätt som man kanske först kan tro. Det gäller att göra det på ett smart sätt när du samtalar med andra. Det är inte så bra att kritisera andra för att de t.ex. flyger mycket eller äter mycket kött. Men om det blir tal om t.ex. klimatkrisen, kärnkraften, elförsörjningen eller bränslepriser, med argument som du inte håller med om, så är det bäst att mest lyssna ett tag. Sedan kan du ställa frågor som: Var har du hört detta? Hur tänker du själv om detta? Vill du höra hur jag tänker?  Ett annat sätt är att skriva insändare som kan motivera andra människor att ta ett större ansvar för att begränsa klimathotet. Om du själv gjort något som ett led i omställningen kan du berätta hur du tänkte kring detta.

Ditt engagemang i omställningsrörelsen

Att gå med i en omställningsrörelse är viktigt, även om du inte engagerar dig aktivt. Men större nytta gör du naturligtvis om du deltar i de aktiviteter som genomförs. Om du engagerar dig i en lokal förening/grupp/nätverk blir det lättare att delta i aktiviteter, förhoppningsvis utan att behöva använda bil.

Ditt politiska engagemang

För att vi ska få till den nödvändiga omställningen i samhället krävs det politiska beslut som ger förutsättningar för att Sverige ska klara fastställda klimatmål (vilka i och för sig inte är tillräckligt ambitiösa för att Sverige skulle kunna uppfattas som ett föredöme i omställningsarbetet).

Vi får nog inse att vi har de politiska partier vi har, så det är inte troligt att något nytt parti ska uppstå som kan klara spärren på 4 procent till riksdagen. Vårt enda hopp är att våra befintliga partier svänger dramatiskt i sin politik för att mildra klimatkrisen. Och här kan du göra en insats oberoende av din ideologiska inställning. Engagera dig i det parti du tror har störst möjlighet att vinna röster för en ökad statlig styrning för att Sverige ska klara sin andel av det globala omställningsarbetet. Det viktiga är att riksdagsvalet 2026 för med sig att en ny regering som får mandat att leda Sverige i den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle.

Men om du av olika skäl inte har möjlighet att arbeta aktivt för ett parti är ändå det viktigt att du till valet försöker ta reda på de olika partiernas valmanifest och löften angående klimatpolitiken. Då kan du utifrån dina innersta livsvärderingar lägga din röst på ett parti som står dig närmast, och som du tror att dina barnbarn skulle uppskatta dig för.