Kurser / evenemang

Kursen: Hyggesfritt skogsbruk – Något för dig?

Syfte med kursen
Denna introduktionskurs syftar till att ge skogsägare, virkesköpare och entreprenörer information om hyggesfritt skogsbruk, så att de kan ta beslut om att eventuellt gå vidare på någon/några av det fortsättningskurser för olika hyggesfria brukningsformer som ingår i detta utbildningsprogram.

När? Var? Hur?
Datum: Onsdag 25 maj 2016
Plats: Falu Gruva Konferens
Tid: 13.00 – 16.30
Pris: 300 kr exkl moms, 375 kr inkl moms

Anmälan till kursen sker senast måndag 23 maj via e-post till info@rosevo.se med uppgift om deltagares namn, e-post, telefon, företag och faktureringsadress. Platsantalet är begränsat varför kursen kan bli fullbokad tidigare. Anmälan är bindande men kan överlåtas på annan person.

Ur programmet
Skogsstyrelsens uppdrag med hyggesfritt                   Lars-Olof Sarenmark, Skogsstyrelsen
Trakthyggesbrukets problematik                                  Christer Karlsson, SLU
Hyggesfritt skogsbruk och forskning                            Christer Karlsson, SLU
En skogsägares syn på skogsbruket                              Leif Öster, Dalagård
Mellanskogs arbete med hyggesfritt                             Erik Nillius, Mellanskog
Blädning                                                                              Lars-Olof Sarenmark
Hyggesfritt inom trakthyggesbruket                             Lars-Olof Sarenmark
Naturkultur                                                                        Bonnie Nilzon, Bodbäcken skog
Naturnära skogsbruk                                                       Lasse Pedersson, Lofällan ekopark

Bakgrund
Mindre privata skogsägare och kommuner har börjat visat intresse för hyggesfritt skogsbruk men även större skogsägare, bl.a. Bergvik Skog, har försöksprojekt igång tillsammans med Skogsstyrelsen.

Privata skogsägare och kommuner har börjat visa intresse för hyggesfritt skogsbruk men även skogsbolag, bl.a. Bergvik Skog, har försöksprojekt igång tillsammans med Skogsstyrelsen. Småskogsägare kan ha andra syften med sin skog än att sköta den optimalt enligt trakthyggesmodellen. Orsak till detta kan vara att de inte vill få körskador på marken eller drabbas av kostnader för föryngring och andra skötselåtgärder för att få optimal tillväxt enligt trakthyggesmodellen. Med någon form av hyggesfritt skogsbruk kan skogsägaren få en jämnare inkomst från skogsbruket, om skogsbeståndet lämpar sig för detta.

På regeringens uppdrag bedriver Skogsstyrelsen och SLU ett projekt om adaptivt skogsbruk inklusive hyggesfritt skogsbruk. Projektet har på olika sätt förberett för att småskogsägare ska kunna tillämpa dessa metoder som komplement till trakthyggesbruk. Ett av resultaten av projektet är dokumentet Kunskapsplattform för skogsproduktion (2016-02-15) från vilket nedanstående citat är hämtade:

”Hyggesfritt skogsbruk har i relativt liten omfattning studerats vetenskapligt under svenska förhållanden varför dagens kunskaper är begränsade. Studierna avser främst skiktad granskog. Bland annat inom ramen för Skogsstyrelsens och SLU:s gemensamma projekt om adaptiv skogsskötsel testas hyggesfritt skogsbruk för ökad kunskap.”

”Användningen av hyggesfritt skogsbruk begränsas av många orsaker. Här listas några av de mer betydande begränsningarna eller problemen:

  • Skogsbrukssättet ger lägre volymproduktion än väl utfört trakthyggesbruk.
  • Ekonomiska motiv saknas eller är otydliga. Miljömotiv är svåra att kvantifiera och tillmäts inte samma betydelse. På främst kort sikt minskar möjliga avverkningsvolymer per arealenhet.
  • Kunskapen om hyggesfria metoder är ofullständig eller dåligt etablerad i skogsbruket. Det innebär bland annat att hindren, osäkerheten och nackdelarna med hyggesfritt skogsbruk lyfts fram mer än fördelarna.
  • Skogsägare har många gånger svårt att uttrycka vilka mål de har med sitt skogsbruk. Många inser därför inte att målsättningen för hela eller delar av fastigheten skulle kunna tillgodoses med hyggesfritt skogsbruk.
  • Glesa fältorganisationer och minskad andel självverksamma skogsägare motverkar införandet av hyggesfritt skogsbruk, som kräver annan kunskap och planering samt ställer högre krav på utförande än avverkningar inom trakthyggesbruket.
  • Nästan alla invanda skogsbruksrutiner är kopplade till trakthyggesbruket.
  • Möjligen finns ett attitydproblem som består i att vissa företrädare för skogssektorn och skogsägare inte ser hyggesfritt skogsbruk som en möjlighet att nyttja en del av skogsmarksarealen i syfte att ge ett mer varierat skogsbruk och för att bättre främja andra värden än virkesproduktion.

För att minska problemen med hyggesfritt skogsbruk och öka dess användning är följande åtgärder eller insatser tänkbara:

  • Skogliga rådgivare bör i större utsträckning underlätta för skogsägare att uttrycka vilka mål de har med sitt skogsbruk. Man kommer då sannolikt ibland fram till att det kan vara lämpligt att bedriva hyggesfritt skogsbruk på en eller några delar av fastigheten.
  • Tydliga och enkla beskrivningar av hur olika former av hyggesfritt skogsbruk utförs och hur skogen utvecklas efter avverkning bör tas fram.
  • Kunskap om hyggesfria metoder bör öka genom forskning och tillämpning av ett adaptivt arbetssätt. Genom utbildning och information bör kunskap och erfarenhet förmedlas till skogliga rådgivare som på olika sätt arbetar med hyggesfritt skogsbruk.
  • Personal inom skogsbruket bör utbildas så att det finns duktiga maskinlag som kan avverka enligt hyggesfria metoder.
  • Det är särskilt angeläget att ha fokus på användning av hyggesfritt skogsbruk i tätortsnära skogar och skogar som har naturvärden knutna till lång trädkontinuitet, till exempel kalkbarrskogar, sumpskogar, ”bondeskogar” som ofta påverkats av skogsbete och naturskogarna i nordvästra Sveriges inland. Erosionskänsliga marker med risk för ras och skred där kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ för att kunna bruka dessa marker.”

 

Kursen: Välj din livskvalitet

Kursen genomförs med följande upplägg:

– En vecka före kursdagen erhålls ett kursmaterialet som ska läsas igenom.
– Veckan före kursdagen ska eget arbete utföras enligt anvisningar.
– Kursen genomförs över en helg.
– Hemuppgifter genomförs efterföljande vecka.
– Individuellt stöd ges under tiden via telefon och e-post.
– Därefter börjar det individuella utvecklingsarbetet på egen hand.

Under den första månaden ingår sedan stöd/handledning via telefon och e-post.

När kursen genomförs i Falun håller vi till på vårt fäbodställe utanför Falun, där naturen ofta får vara kurslokal. Kursdeltagarna tar med eget fika och egen mat.  Den som vill kan vara med på grillafton på kvällen och övernatta i tält. Söndagen kan ägnas åt skogsvandring, båt/kanot-turer med fiske, bad eller ”bara vara”.

Nästa kursdag:
Sommaren 2016 i Falun.
En kurs kommer även att hållas i Göteborg under våren 2016.

Meddela intresse för kursen till mig: lasse.pedersson@rosevo.se