Hot och hopp

Av samhällsanalysen/nulägesbeskrivningen framgår att mänskligheten har en extrem hotbild över sig i form av:

  • Förändrat klimat
  • Utarmningen av den biologiska mångfalden
  • Allvarliga pandemier
  • Ökad social kris
  • Kollaps av det ekonomiska systemet

Ett litet hopp för att mänskligheten ska kunna förhindra de värsta konsekvenserna av dessa hot kan vi skönja på några områden:

Ökad oro för hoten
En stor del av Sveriges befolkning känner oro inför hur klimatförändringarna kommer att påverka livet i Sverige. Och det är hoppfullt att antalet ökar i takt med klimatforskarnas varningar. Men de flesta har inte någon djupare insikt i hur det kan bli att leva i Sverige i framtiden. Många försöker ändå att dra sitt strå till stacken för att mildra klimathotet. Men forskningen visar att människor ofta övervärderar sin egen klimatinsats. Att sluta äta kött, installera solpaneler eller köpa elbil är visserligen bra initiativ men om det görs mer för den egna ekonomins skull än som ett led i sin egen omställning, kan sådana åtgärder snarare motverka den nödvändiga omställningen.

Ökat insikt om allvaret i hoten ger ändå hopp
I takt med att allt fler människor oroar sig för klimatförändringarna ökar också andelen av befolkningen som får en djupare insikt i hur kommande extrema väderfenomen kommer att drabbar oss i Sverige. Då pratar vi inte bara om direkta väderfenomen i Sverige som t.ex. extremvärme, stormar och extrem nederbörd. Klimatrelaterade problem i övriga världen kommer också indirekt att drabba oss. Det kan vara extremväder som ger dåliga skördar i länder som vi importerar mat från. I en värld där vi inte lyckas hålla temperaturökningen under 2 grader finns stor risk för ökade konflikter i hårt drabbade regioner vilket i sin tur kan ge upphov till okontrollerade flyktingströmmar till Europa och Sverige. Ett förändrat klimat kommer också att medföra att sjukdomar som i dag förekommer i varmare regioner blir vanligare i norra Europa.

En förutsättning för att Sverige ska påbörja den verkliga omställningen av samhället är att minst 20 procent av befolkningen får insikter i hur allvarliga konsekvenserna kan bli om vi misslyckas med omställningen. Förhoppningsvis når vi det målet inom några år.

Men då räcker det inte med att människor sitter overksamma hemma och oroar sig. På något sätt måste flertalet av dessa engagera sig så att de märks i samhället.

Det paradoxala är att när hopp föds att vi ska klara omställningen, så törs vi också öppna ögonen för hoten och på så sätt få en ökad insikt om allvaret i hoten.

Ökat engagemang i omställningsrörelser
Mycket talar för att ensam inte är stark, när vi ska ställa om. Det märks i det ökade engagemang världen över i olika organisationer och nätverk som arbetar för omställningen till ett hållbart samhälle. I början var det Greta som engagerade ungdomar över hela världen till att protestera men nu ansluter sig människor i alla åldrar till de många omställningsrörelser som finns över hela världen.

Ökat insikt hos kapitalägare
Kapitalägare (personer som tjänar pengar på sitt kapital) borde snart känna en viss oro över hur kapitalet kan komma att urholkas vid en kollaps av det kapitalistiska systemet. Hittills har kapitalister inte brytt sig så mycket om hur deras vinster förstärker klimathotet. Men när de får insikt om hur nära vi kan vara en ekonomisk kollaps så kan vi förvänta oss ett annat agerande från individer, företag och andra organisationer som har kapital bundet i värdepapper.

Ökad insikt hos företagare
Många mindre företag har redan som en del av sin affärsidé att verka för en klimatomställning. Inte kanske i första hand för klimatets skull utan för att tjäna pengar. Nu ser vi också att större företag börjar bli oroliga, inte minst i Sverige, över landets klimatpolitik. Den oron kan komma från ledningen i bolagen eller från styrelsen som representerar aktieägarna, alltså kapitalägarna.

Pressade politiker
Över hela världen kan vi se att politiker i regeringsställning pressas av väljare, omställningsrörelser, och även näringslivet, att ta större ansvar för att begränsa utsläppen av växthusgaser för att i stället satsa på förnybara energilösningar.

I Sverige har vi emellertid en ny regering som tydligt visar att regeringspartierna inte erkänner att vi har den klimatkris som klimatforskarna varnar för. Men mycket tyder på att de kommer en svängning i klimatpolitiken när mer fakta om krisens omfattning kommer på bordet. Det är förvisso inte så mycken ny fakta som kommit fram sedan valet, men det är fakta som undanhållits väljarna i valmanifest och valdebatter.